Ökad uppmärksamhet kring legionella i svenska fastigheter

Fler fastighetsägare ser över sina vattensystem

Allt fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar arbetar aktivt med att minska risken för legionella i sina vatteninstallationer. Frågan har fått ökad uppmärksamhet under senare år i takt med att myndigheter lyft fram vikten av förebyggande åtgärder för att skydda människors hälsa. Legionella förekommer naturligt i vattenmiljöer, men kan bli ett problem när bakterien får möjlighet att växa till i byggnaders ledningssystem.

Ett ökat fokus på vattenhygien har också lett till större efterfrågan på professionella lösningar och metoder för legionellabehandling i fastigheter. Särskilt större byggnader som hotell, vårdinrättningar, flerbostadshus och offentliga lokaler behöver säkerställa att deras vattensystem uppfyller gällande krav och rekommendationer.

Varför legionella är ett växande problem

Legionella kan orsaka legionärssjuka, en allvarlig form av lunginflammation som främst drabbar äldre personer, rökare och individer med nedsatt immunförsvar. Smittan sprids inte mellan människor utan uppstår när små vattendroppar som innehåller bakterien andas in, exempelvis via duschar, bubbelpooler eller kyltorn.

Enligt Folkhälsomyndigheten rapporteras varje år ett antal fall av legionellainfektion i Sverige. Även om sjukdomen är relativt ovanlig kan konsekvenserna vara allvarliga, vilket gör förebyggande arbete särskilt viktigt. Myndigheten betonar att fastighetsägare har ett ansvar att identifiera och minimera risker i sina vatteninstallationer.

Temperaturkrav spelar en avgörande roll

En av de viktigaste faktorerna för att förebygga legionellatillväxt är att hålla rätt temperatur i vatteninstallationerna. Bakterien trivs bäst i temperaturer mellan cirka 20 och 45 grader Celsius. Därför ställs tydliga krav på temperaturerna i svenska fastigheter.

Kravet på minst 50 grader vid tappstället framgår av Boverkets vägledning om legionella i vatteninstallationer, där det också anges att installationer ska utformas för att motverka mikrobiell tillväxt.

Om temperaturen blir för låg under längre perioder kan risken för bakterietillväxt öka markant. Dessutom kan stillastående vatten i sällan använda ledningar eller så kallade blindledningar skapa gynnsamma förhållanden för legionella. Regelbunden genomspolning och god cirkulation är därför viktiga delar av det förebyggande arbetet.

Energieffektivisering ställer nya krav på fastighetsägare

Samtidigt som många fastighetsägare arbetar för att minska energiförbrukningen uppstår nya utmaningar. Att sänka temperaturen i varmvattenanläggningar kan ge energibesparingar, men om det görs utan hänsyn till hygienkraven kan det öka risken för legionellatillväxt.

Experter menar att energieffektivisering och säker vattenhygien måste gå hand i hand. Moderna styrsystem och regelbundna kontroller kan bidra till att både energimål och hälsokrav uppfylls utan att kompromisser behöver göras.

Förebyggande arbete blir allt viktigare

Myndigheter och branschaktörer är överens om att förebyggande insatser är den mest effektiva strategin för att minska risken för legionella. Regelbundna temperaturkontroller, riskbedömningar och genomgångar av vatteninstallationer kan hjälpa fastighetsägare att upptäcka problem innan de leder till hälsorisker.

I takt med att kunskapen om legionella ökar väntas frågan fortsätta vara högt prioriterad inom fastighetssektorn. Förvaltare och ägare som arbetar proaktivt med vattenhygien kan inte bara minska riskerna för boende och besökare utan också säkerställa att deras fastigheter uppfyller framtida krav på säkerhet och hållbarhet.

Folkhälsomyndigheten betonar i sin tillsynsvägledning om legionella vikten av riskbedömningar, kontroller och förebyggande åtgärder för att minska risken för smitta.